RKT hade fått några biljetter och jag var en av de lyckliga som fick en!
Allsång på Skansen levererade till 100 procent!
Martin Stenmark ”tog sig ton” direkt. Andra som var med var FANTASTISKA Eric Gadd, ett nytillskott: Leone (eller hur hon nu kan tänkas stava sitt namn, superduktig var hon i alla fall), och den ”sjungande komikern” Jonas Aurell.
Inte ofta man tycker att trubadurerna är superkul att lyssna på, men texterna var sjukt kul. Sanna var superproffsig, man blir imponerad…
(Klicka på bilden för att få den större.)
Måste bli en repris på detta nästa år, VARFÖR har det aldrig blivit av tidigare?
Två stycken visningar var vi alltså på i går.
Det är så konstigt…
Det första radhuset vi tittade på gav en känsla av:
”Suck… Ska vi verkligen bo så här??”
Det andra radhuset hade nästan exakt samma planlösning (förutom att det var ett rum till) och ändå var skillnaden så total!
När vi kom in i hus nummer två kände jag direkt att ”jag skulle kunna bo här!”
Visst är det konstigt hur olika man kan känna?
Det här andra radhuset hade en gavel där man kan pyssla lite och framför allt känna sommaren.
Det första kändes bara trångt och instängt, även fast det också låg på en gavel…
Nåja!
Idag ska vi ta tag i bank och sånt och kolla så att vi kan få nya lån.
Det borde ju inte vara några problem nu när vi säljer vårt hus och får ”nya” pengar, men man vet ju aldrig…
Middag i stan
Strax innan fyra igår kom Steffie och jag in till stan och träffade mamma och Linnéa. Det var Steffies och min födelsedagspresent, eftersom vi fyller så nära varandra och vi alla tyckte att det är roligare att ”hänga” än att få massa saker som man kanske inte vill ha…
Vi gick på ”London” på Bryggargatan (en tvärgata till Drottninggatan).
Först tog vi något att dricka på uteserveringen, vi fick en halvtimmes sol.
När solen försvunnit gick vi in och satte oss för att äta. Gott, trevligt och en hel del skratt.
Tack! för den braiga födelsedagspresenten!
Jag var hemma vid halv nio och då tittade vi på George Clooney (Michael Clayton hette filmen).
Sådär…
Sanna fortfarande sjuk
Jag ringde skolan idag igen och sjukskrev Sanna.
Nu är hon inne på sin tredje vecka hemma och jag fattar inte varför hon inte blir frisk!
Vi ska åka förbi skolan idag så hon får lämna in de skolarbeten som måste in för betygens skull.
Sen ska vi kolla med skolan om hon kan få göra de prov som är kvar, annars kanske hon inte får betyg i de ämnena…
Det ska nog ordna sig, men det är jobbigt att hon inte blir frisk – speciellt för henne själv, det är inte så kul att bara vara hemma hela dagarna och inte ha nåt att göra…
Jag beställde – till jobbet – några små lysande tomtar och snögubbar samt några adventsstakar.
En ljusslinga blev det också…
Det är ganska svårt att få till julstämningen här på jobbet eftersom lysrören i taket tar över, men det är ju alltid värt ett försök…
Idag har jag inte så många möten som jag brukar, har ett avklarat och sedan behöver jag sitta och gå igenom så att jag har material till den utbildningssatsningen jag ska göra om en och en halv vecka. Mycket jobb med det, men har man en deadline så brukar det ju lösa sig…
Sanna på anställningsintervju
Sanna skulle på en anställningsintervju idag, den tredje på två veckor.
Plötsligt har de börjat ringa efter henne och vi kan bara hoppas att hon gör ett gott intryck så att de nappar och anställer henne.
Allihop…
Idag är det onsdag och också sista dagen som ”barnen” är hemma den här veckan.
I vanliga fall brukar vi äta något gott och lite speciellt de här dagarna, men ikväll ska jag stanna kvar på jobbet en stund så de får steka köttbullar och koka makaroner till sig själva.
Tova tomtar
Själv ska jag – tillsammans med föreningen RKT – tova tomtar. RKT har en massa olika aktiviteter man kan anmäla sig till och den här gången blev det alltså tomte-tillverkning.
Får se vad det kan bli av det…
(Sent tillägg: Vi fick ett återbud, så Sanna kom till mig efter sin intervju och fick vara med och tova tomtar. Hon gjorde världens finaste lilla tomte! Superkul!)
Jag vet inte varför det är så, men söndagar har en tendens att bli så.
Tiden går långsamt och det tar emot att göra det man bör…
Christer har lånat hem borren från jobbet, så idag är en ”sätta upp tavlor och lampor-dag”.
Vi har inte börjat än (jag SA ju att allting tar tid), men det är på gång…
Simon och Sanna kommer hem efter en helg hos Micke och jag har inte sett Sanna på en hel vecka, så det ska bli kul! Spännande att höra hur hon har haft det i Tyskland också, de har bland annat varit och tittat på ett koncentrationsläger, vilket jag tycker verkar jättespännande…
Linnéa och Fredrik var här igår.
Vi åt lite mat (köpte från pizzerian) och snackade lite skit.
De fick med sig ett gäng (tomma) kartonger som de gjort plats för på sin vind.
De fick också med sig en massa kläder, både för barn och vuxna.
Det som de inte vill ha själva (det var faktiskt en del fina och bra kläder till barnen) lämnar Linnéa in på en förmedling, som säljer kläderna.
Hoppas de blir av med allt, så hon slipper ta tillbaks det…
Jag hade också en del nya glas i kartong, som hon skulle lämna in på en annan förmedling.
Får se om de lyckas sälja dem, det är fina vinglas och champagneglas och sånt…
Tyvärr fick de inte plats med allt som jag ville bli av med, så vi sa att de får komma hit snart igen och ta med sig mera…
Mamma kom också förbi en snabbis, hon tyckte det var lika bra, annars ses vi ju aldrig…
Vi skulle ha hyrt en bil för att åka till Bromma med ett gäng kartonger samt hämta alla julkartongerna idag, men… Självklart fanns det ingen ledig bil, så det blev inte av…
Vi har nui bestämt att Christer får boka en bil i veckan och ta en semesterdag så vi får det gjort.
Jag vill ju plocka fram lite jul här hemma, så vi hinner känna av stämningen.
Annars blir det väl som vanligt, att jag inte plockar bort julgrejerna förrän i februari – mars nån gång…
Alla våra julkartonger är i Bromma, så julen har inte kommit upp än. Däremot har jag jobbat hårt påövervåningen ett par dagar, så att det snart kommer att gå att gå fritt där uppe…
Hittills (och kanske det tar en vecka till innan jag börjar bli klar) har det bara vara fullt av kartonger, pappkassar och en mängd lösa saker (lampor, täcken, kuddar, böcker, filmer, musik och en massa annat) som jag nu håller på och sorterar så de ska få sin egen plats någonstans i lägenheten.
Man tycker att 166 kvadrat är stort, men jag FATTAR inte hur mycket saker vi fick med oss i flytten. Soprummet har jag ”fyllt” flera gånger om, men ändå kan jag inte hitta plats för allt vi har.
Sanna kom just hem från Tyskland
För ett par timmar sedan ringde Sanna från Arlanda och talade om att planet har landat. Skönt att veta att allt har gått bra…
Hon får skjuts till Micke av en kompis’ pappa, eftersom det är pappa-helg den här helgen.
Nu ska jag jobba vidare, så att det går att komma fram där uppe, i morgon kommer nämligen Linnéa och Fredrik hit för att hjälpa mig få bort lite saker.
Vi har ca 70 stycken tomma kartonger som vi inte har någonstans att göra av (de tar mycket plats även fast de är ihopvikta) och Linnéa har lovat oss plats på sin vind.
Att få bort dem härifrån kommer att göra det enklare att komma fram här…
Ska bara fixa lite mat först, ikväll blir det fetaostfyllda köttfärsbiffar med potatiskroketter.
Simon och Sanna gillar inte fetaost i maten (tror dom), så vi passar på när vi är barnlediga…
Eftersom vi inte har grattat Sanna ordentligt på födelsedagen och hon sedan var sjuk i flera veckor, bestämde jag att hennes födelsedagspresent skulle bli en dag i stan.
Vi ska se om vi kan hitta några fina kläder till henne, eller om det är nåt annat hon vill ha.
Kanske hittar jag nåt till mig också, eftersom inte heller jag fick något när jag fyllde år…
Jag skulle verkligen behöva ett par nya ”slappar-skor” som man kan ha utan att känna sig som en ”slabbaduska”, men som ändåär sköna att gå i.
Typ ett par ballerinaskor eller nåt.
Mina svarta (som jag använder ändå) är alldeles trasiga nu…
Varmt ska det i alla fall vara hela dagen, så vi får se hur länge vi orkar…
I går kändes det som att vi behövde göra något extra, för en gångs skull.
Det har varit jobbigt för alla, det har varit en stor press när vi har hållit på att sälja huset; visningar, städa, städa, städa och så känslan av att vi inte vet var vi ska bo.
Vi vet ju fortfarande inte var vi ska bo och nu verkar det som att vi blir tvungna att flytta till en hyreslägenhet i Brandbergen tills att affären är helt klar, eftersom vi ju inte får loss pengar för att lösa allting innan dess…
Kan säga att ingen är glad… Att bo i lägenhet i Brandbergen står inte precis högst på någons lista…
Hur det än är såär det förhoppningsvis bara tillfälligt, typ några månader.
Då kommer vi ha tid att i lugn och ro kunna hitta något som vi verkligen vill ha, istället för att köpa något i stress och sedan ångra oss…
Pizza Hut
Nåja!
Därför (som en liten tröst i allt elände) bestämde vi att vi skulle äta på Pizza Hut, vi har ju en här ute.
På Pizza Hut kan man beställa en Cola som man får fylla på hur många gånger som helst – värsta hit-faktorn.
Både Simon och Sanna drack lite mer än en liter Cola var! Och ändå orkade de äta mat…
Vi hade riktigt trevligt, jag försökte räkna ut när vi senast var ute och åt tillsammans men kan inte komma ihåg när det var…
Snacka om att vi måste ha gnetat länge utan pengar… Men nu ska det bli ändring på det!
Barnledig Midsommar
Christer och jag har inga barn i midsommar.
Vi ska hem till pappa och Kerstin och fira midsommarafton med dem.
De har tackat nej till att åka bort (de var bjudna till ett par kompisar), eftersom pappa nog inte orkar riktigt och det är svårt att ta sig hem utan bil på midsommarafton.
Så dååker vi dit och får lite god midsommarmat och trevligt sällskap.
De ville sova på studsmattan, ett par gånger om året får de såna ryck.
Både Christer och jag trodde att de skulle komma inglidande här någon gång på tidiga morgonen (de brukar komma in vid fem-tiden).
Men vad fick jag se när jag kom ner i köket och tittade ut genom fönstret??
De ligger där och sover!
Klockan är nu tjugo över åtta, fåglarna kvittrar och man hör bilar och bussar åka förbi (även om det inte är inpå huset) och ändå sover de!
Förmodligen har de legat och pratat hela natten, tills de bara slocknade, annars kan jag inte fatta hur de fortfarande kan sova…
Nåja!
De kommer väl in om en liten stund, jag kan inte tänka mig att dröjer så länge nu…
…väntar aldrig för länge, brukar man ju säga, men jag vet inte om jag håller med om det.
Väntan kan verkligen vara jobbig…
Nu har vi bett att få offerter från två olika radonsanerings-företag.
Det ena kommer hit på måndag morgon och det andra har redan tittat, men inte kommit med offerten än.
Jag hoppas verkligen att priset inte blir högre än vad vi fick höra i fredags, på besiktningen.
Men, men! Det lär vi få veta!
På fredag, alltså.
Fram till dess är det bara att vänta. Så fort vi vet vad det kommer att kosta ska vi försöka komma överens om hur vi löser det.
Köparna vill att vi betalar saneringen (vilket jag i och för sig kan förstå) men vi har inte bestämt om det ska åtgärdas innan vi flyttar.
Det smartaste vore ju att vi prutar den summa som det kommer att kosta (minus bidrag) och att det sedan är köparna som ansöker om bidrag och betalar fakturan.
Annars är det ju VI som får garantin och det verkar ju onödigt…
Vi får se, som sagt!
Whiskyprovning för Christer
Ikväll ska Christer på whisky-provning.
Det är en ”affärsbekant” (en som han brukar träffa när jobbets leverantörer har olika mässor och event) som har samlat ihop massa folk och bildat en sorts whisky-klubb.
Christer är ny i klubben och vi får väl se om han (antagligen) kommer hem och är eld och lågor.
Han gillar ju whisky och tydligen ska de få prova ganska många och några lite ovanliga…
Till fiskaffären
Nu ska jag åka och köpa fiskmat eftersom den tydligen är helt slut, både hos Simon och Sanna.
Hoppas, förresten, att det går bra för Sanna idag.
De har ju skolavslutning och ska sjunga (som vanligt).
Eftersom det är ett sånt skitväder blir det antagligen i gympasalen., annars brukar de vara på skolgården och det brukar vara riktigt kul att se och lyssna på…
Hon var förresten servitris i går.
Niorna hade avslutningsbal och då får alla kamratstödjare (eller om de bara är de i åttan) servera middagen. Och duka. Och duka av…
Nåja!
Hoppas hon tyckte det var kul.
Jag har inte pratat med henne, eftersom det är pappahelg den här helgen och hon inte varit hemma sedan i går morse.
Ja-ja!
Skulle ju åka och handla… Det är väl lika bra att jag gör det nu, så det blir gjort.
Det är ju ganska lätt att hitta på andra saker som är viktigare (och roligare)… Äh!
Ja, livet är en riktig berg-och-dalbana, det går upp och ner.
När man känner att ”Nu kommer det att lösa sig” så kommer det ett bakslag.
Just nu känns det som om vi har det så hela tiden.
Att det går upp och ner, alltså.
I onsdags kom svaret på radonmätningen vi gjorde; det fick oss helt klart att ramla ner, eftersom det visade att vi har ganska mycket radon i huset.
Det innebär att vi måste ta hit någon som letar reda på ”källan”, det vill säga var någonstans radonet sipprar in i huset.
Sedan måste vi få hit någon annan som fixar ventilation som kan ”peta ut” radonet, så det inte finns kvar i huset.
Med andra ord går det att åtgärda (för ca 100.000 kronor) och det är vad vi måste göra.
I går (efter att ha kollat upp så vi vet vad vi måste göra) ringde Christer till våra (eventuella) köpare och talade om det här.
Till vår förvåning hoppade de inte av.
Då tog vi oss upp lite igen…
Hundvakt
I går var vi hundvakt här hemma. Linnéa och hela familjen skulle på studentskiva, så hon släppte av Felix här vid 10-tiden.
Han sov en del, kollade runt lite och tillbringade mesta delen av dagen på altanen.
Vi var ute och gick några gånger också.
Det var en baggis att vara dagmamma till honom.
Tyvärr så kräktes han när Linnéa och gänget kom och hämtade honom.
Suck…
Hoppas de inte tror att vi gjorde nåt konstigt med honom…
Pappas operation
Här kan man verkligen snacka om att ramla ner.…
Kerstin ringde i går kväll och berättade att det inte blir någon operation för pappa.
De hade varit inne på sjukhuset nästan hela dagen och tagit en massa prover och till slut fick de veta att det inte är värt risken att operera.
Man skulle bli tvungen att ta bort nästan hela lungan och hans hjärta är för svagt för att orka med.
Dessutom är han tydligen för svag för operationen och de hade sagt att han kanske inte skulle vakna upp igen om de gjorde den.
Är inte det här typiskt för hur det fungerar?!
Här har man vetat att han behöver opereras sedan ett par månader, finns det dånågot som ursäktar att man inte gör det direkt, när man vet att den här sjukdomen sprider sig så fort? Hade de opererat direkt när de hittade det här skulle det förmodligen ha gått att göra!
Man blir ju så frustrerad!
Jag hoppas verkligen att de, med hjälp av strålning, ska kunna bromsa det här så att pappa får må lite bättre och orka ett tag till…
Han sa (jag pratade med honom också) att ”Nu tar jag en dag i taget”.
Med det menade han att det är dumt att vänta på morgondagen istället för att leva i nuet och ta vara på den tid man har.
Det är synd att vi måste bli sjuka för att fatta att det är så man ska leva…
Plocka undan och fram inför besiktningen
Idag måste jag se till så att besiktningsmannen kommer åt där han ska, när han kommer i morgon.
Jag måste också plocka fram de papper vi har på huset (har ingen aning om vad han behöver se).
Och även om det inte har någonting att gör med besiktningen skulle jag verkligen behöva klippa gräset!
Vi har värsta djungeln här…
Stegen har Christer i alla fall tagit fram, så den är åtkomlig…
Sanna var med och passade Felix
Sanna fortfarande sjuk
Eftersom Sannas förkylning är så envis, är hon hemma från skolan sin tredje vecka nu.
Häromdagen åkte vi dit så hon fick lämna in några arbetsuppgifter som måste in innan betygsättningen.
Dessutom hade hon två prov som hon skulle vara tvungen att göra.
Vi pratade med lärarna och hon fick lov att göra proven hemma.
Igår gjorde hon dem och idag har vi varit förbi skolan så hon fick lämna in dem.
Sista dagen för att få betyg i dessa ämnen…
Nu ska jag skjutsa Sanna till Micke, handla lite och sedan sätta fart här hemma igen!
I fredags kväll kom Sanna äntligen hem från lägret som hon varit på.
Eftersom det var dåligt väder och enormt halt på vägarna körde bussen försiktigt, så istället för att komma fram vid åtta-tiden var de inte framme förrän efter tio…
Christer och jag åkte till Västerhaninge och väntade ca en halvtimme innan bussen skymtade.
Nåja!
En trött tjej var det som kom, de har inte sovit särskilt mycket de här dagarna…
Hem till ”julklappsutdelning”…
Eftersom det är pengabrist hos oss drog vi in drastiskt på julklapparna i år.
Rebecca och Gabriella
De fick var sitt litet paket och en liten peng var.
I lördags var det Rebeccas födelsedag, så Christer och jag sjöng (ingen skönsång precis) för henne på morgonen (vid elva-tiden).
Hon fick en kamera, det var det enda ”riktiga” hon hade önskat sig.
Rolle och Maggan kom för att gratta Rebecca vid tre.
Vi fikade och snart var det middagsdags. De bjöd oss allihop på pizza…
Gott!
Rolle och Maggan
I går kom Lena (Christers syrra) och barnen hit.
Jag lyckades hinna till Handen med Simon och Sanna innan de kom, så att vi fick byta Simons julklapp och Sanna fick köpa lite kläder för sina julklappspengar…
Nu är Christer iväg för att vinka av Gabriella och Rebecca på Arlanda, dags för dem att åka hem igen.
Sanna har pojkvän från Göteborg här, så henne ser vi inte röken av…
Sanna tog influensavaccinet i skolan i fredags, den som ville ta den fick tydligen göra det.
Snacka om att hon blev dålig!
Hon kände direkt att hon fick ont i nacken och armen. Se’n kom huvudvärken och febern.
När hon kom hem (till Micke) gick hon direkt i säng och sov tills det var middag.
Hon har varit dålig hela helgen och när hon kom hem i går kväll hade hon fortfarande ont i armen och huvudet.
I morse satt hon och snyftade framför spegeln när hon skulle måla sig.
Ont i huvudet.
Jag sa åt henne att gå och lägga sig och anmälde henne sjuk till skolan.
Hon kom upp ur sängen någon gång på eftermiddagen…
Jag tror hon ska gå till skolan i morgon, men vi får väl se.
Tänk vad sjuk man kan bli av en spruta som ska förhindra att man blir sjuk…
Jag som hela tiden varit inställd på att ta den börjar nu tveka. Har ingen lust att vara så där i flera dagar igen, har ju precis HAFT min förkylning (undrar vad DET var, förresten?) som gjorde att jag inte ens orkade gå upp och nerför trappan här hemma utan att flåsa i flera minuter efter.
Näej, jag ska nog tänka lite till på hur det blir med den där sprutan…
Både Christer och Simon vägrar. Eller vägrar och vägrar…
SIMON vägrar (spruträdd) men Christer menar på att ”han håller sig frisk – och han hör i alla fall inte till någon riskgrupp”…
I går skjutsade Sebban och Christin hem Simon och Sanna från Micke, så då fick man träffa sonen igen…
De (eller Sebban hann nog inte tänka när han sa det) bjöd hem oss till sig på fredag. Vi ska ha filmkväll och se på Transformers 2.
Christer och jag fick i hemläxa att hinna se ettan innan fredag, ”för man måste ju se ettan innan man ser tvåan”.
Jag ska försöka se till så vi hinner det, (hemläxa är hemläxa) inte helt enkelt eftersom det känns som att veckan är fullspäckad. Åtminstone Christers kvällar. Han har en massa demonstrationer för kaffemaskinen.
Ikväll är han i Tyresö och träffar någon och på torsdag ska vi visst ha folk här…
Ja, ja! Bästa kaffet i världen har vi i alla fall. Tyvärr tog han med sig våran kaffemaskin nu i kväll så nu kan jag inte få mig en kopp… Får fixa en när han kommer hem om en stund igen…
Snart ska jag fixa lite kvällsis till Simon (som är på ungdomsgården) och Sanna, innan det är dags att gå och sussa…
Jag tycker egentligen att det är ganska skönt att veckan börjar igen, så jag får lite struktur på min tid… På helgerna finns det inga tider och jag hinner ingenting…
Jag är ju en listmänniska som gör listor för allt som ska göras och det är extra viktigt eftersom jag jobbar hemma. Utan bestämda arbetstider är det svårt att få något gjort och jag springer bara runt som en yr höna.
Den här veckan och nästa har Simon praktik. Han går ju på Refis, där han pluggar för att bli rörmokare och nu när han skulle ha två veckors praktik var det ju perfekt att vår granne har en rörmokarfirma, så han fick praktisera hos honom. Idag var som sagt första dagen, de var i Handens Centrum och fixade något på Kapp Ahl.
Det hade varit bra, sa han vid middagen, och han var bara lite trött… Fullt förståeligt, eftersom de åkte härifrån halv sju i morse.
Sanna har fått ett extra-jobb, som Steffie har fixat på Hörselskadades Riksförbunds Ungdomsgård. I dag var första arbetsdagen, 17:00-20:00. Nu är klockan nio och vi väntar med spänning på att hon ska komma hem. Jag är så nyfiken på hur det har varit…
Tyvärr såär ju både Simon och Sanna tonåringar, vilket innebär att man får dra ur dem om man vill veta något. Jag misstänker alltså att jag inte kommer få veta så mycket om hur hon har haft i kväll. Det brukar komma lite då och då, så om en vecka kanske jag vet hur hon tyckte det var…
Samma gäller för Simon och hans praktik…
Nåja!
Christer och jag sitter i köket med varsin dator och strökollar på tv:n. Det har precis varit Tinas Cookalong.
Hennes gäst idag var Ernst och det var faktiskt ganska kul…
Nu börjar Matakuten och det brukar vi se, framförallt för att de är i Vendelsömalmsskolan.
Det spelades ju in förra terminen och då gick faktiskt Simon i den skolan.
Lite kul att se de griniga och motsträviga mattanterna…
Nu tänker jag stänga av datorn och gå ner och sätta mig i vardagsrummet så jag får se vad som händer…
RKT hade fått några biljetter och jag var en av de lyckliga som fick en!
